Kapitel Sju! - äntligen klar.

EDWARD PERSP.


Tanken på att någon hade varit hos Bella gjorde mig så arg att jag nästan exploderade. Jag ville bara hitta denna person och slita den i stycken. En vampyr, en sån som Mig, nosade efter min Bella.
Men vem kunde det vara? Jag kunde känna lukten av personen som varit häromkring, men jag kunde inte läsa tankar som varit här. Bella åkte till skolan, och hon var väldigt försiktig, och väldigt blek.
Jag kunde höra på Charlies tankar att det var något fel. Hans tankar sa att det var på gång igen; mardrömmarna. Hade hon mardrömmar om mig?

Jag hade vållat så mycket skada runt dessa personer, att jag inte var ens något värd att vistas här. Men jag kunde inte låta bli. Alices tankar hade haft rätt om mig.
När jag väl kom tillbaka skulle jag inte kunna åka iväg igen. Jag satt i skogen bakom huset i flera timmar, som tillslut blev flera dygn och vaktade.
Jag kunde inte lämna huset ur sikte, för ens någon minut.
Tänk om något kunde hända?

Tillslut kunde jag inte vänta längre, jag behövde jaga. Jag vände mig motvilligt in mot skogen, bort från huset så snabbt jag kunde och började jaga.
I de här stunderna, när jag jagade, saknade jag Emmet. Hans dryga humor som fick mig att skratta åt alla galna grejer han gjorde när vi hade jagat uppe i bergen. Medans jag tänkte på dessa minnen, hittade jag en stor hjort, och sprang ifatt det.

Påväg tillbaka till Bellas hus, kände jag en doft, en främmande doft igen. Mitt nackhår reste sig. Hade den förra besökaren en vän med sig? Nej, detta var annorlunda.
Detta var inte den riktigt söta lukten som från vampyr, detta var annorlunda som…
Hund. Det luktade hund.

Vad var det här!? Ett jävla zoo eller? Jag morrade lågt för mig själv.


BELLA PERSP.

”Bella…”, sa Jacob i telefonen. ”Vi kan inte jobba mer med motorcyklarna...”
Min hjärna arbetade hårt för att smälta det han sa, och samtidigt försökte jag komma på något som jag kunde göra istället, vad som helst för att höra hans röst.
Jag kände mig ganska patetisk. Varför var det egentligen så viktigt att… Nej vänta nu…

”Är det sant!? Är du färdig!?”, skrek jag i luren.
”Eh... Ja.” Jag kunde höra på Jacobs röst att han log. Han var nog väldigt nöjd med sig själv just nu. ”Är du sugen på att köra lite just nu?”, frågade han.
”JAA!”
Jag lade på luren, och skyndade mig ut, så att jag glömde bilnycklarna.
Jag skyndade mig in igen och kutade tillbaka till bilen. För en gångs skull blev jag sur på min ögonsten för att den gick så sakta. Gasen i botten, och jag var tillslut framme hos familjen Blacks hus.
Jag parkerade än en gång långt utom synhåll från husets fönster. När jag hoppade ut ur pickupen, såg jag två lysande motorcyklar ibland träden, med rosetter på båda styrena. Jacob kom fram ifrån garaget, med ett flin som gick från öra till öra.

 När vi kom fram till gläntan där vi skulle köra, stannade jag pickupen, och andades långsamt ut. Skulle jag våga detta? Jag stirrade långt framför mig, och efter en stund insåg jag vad jag stirrade på.
Tre killar, eller tre jättar, rättare sagt, stod vid klippkanten och tittade ner mot vattnet och strömmen.
Helt plötsligt hoppade en av dem, och jag pep till av chock. Jacob tittade på mig först, och såg sedan vad jag kollade efter.

”Han.. Han hoppade! ”, sa jag pipigt. Jacob skrattade till.
”Det där kallas klipphoppning, vi gör det jämt här. Fast dock inte så högt som de där.” Jacob tittade kallt mot killarna när de andra två hoppade i, en efter en.
”kan inte vi göra det med, någon gång?” det såg ut att vara något som skulle frammana Edwards röst igen, så jag var väldigt intresserad av sporten.
”kanske vi kan, men idag är det motorcyklarna som gäller.” Jacob tittade på killarna en låg sekund, och sedan vände han sig mot mig och sa med tillgjord dialekt; ”Är du sugen på att köra lite hoj?”


”Du måste komma ihåg att släppa kopplingen sakta, mycket sakta. Och glöm inte att gasa försiktigt, annars åker du iväg innan du ens vet om det.” Jacob var väldigt entusiastisk, det såg ut som han själv hellre ville köra. Men jag skulle köra först, det var så vi hade bestämt det.
”Koppling, gas och… du har inte sagt vilken som är bromsen!?” jag tryckte med foten på det jag trodde var bromsen, och Jacob drog snabbt iväg min fot från - det som tydligen inte var bromsen.
”Det där är växeln, den visar jag sen hur den fungerar. Du ska lära dig grunden först, annars går det för snabbt när du kör.”

Tanken på hur mycket jag skulle höra honom om jag körde snabbare, fick mig att se förväntansfull ut. Jacob flinade, och pekade på det som verkade vara bromsen.
”Nu är jag med. Okej, koppling, gas och broms.” Han flinade, och vred på tändningen.
Motorcykeln krängde under mig, adrenalinet började pumpa. ’Jag väntar, Edward’
Jag hörde min älskling morra i mitt huvud. Jag hade inte ens släppt kopplingen.
’är det, det bästa du har att komma med?’ tänkte jag och flinade för mig själv.
”Sakta med kopplingen... Gasa lite till…” Jacob stod precis jämte mig, som för att ta emot mig ifall jag flög åt sidan.

Jag fortsatte gasa sakta, och motorcykeln dånade mer och mer.
Jag släppte kopplingen helt, och motorcykeln dog.
”Du släppte kopplingen för snabbt.” Han flinade när han såg min irriterade blick.
”Varför då, då tar det ju åratal innan jag kan åka iväg!” Jacob skrattade.
”Du kommer att lära dig rutinen snart, när det sitter sen så kommer det gå snabbt. Testa igen nu.”

Han vred om tändningen igen, och jag satte mig på motorcykeln.
Denna gången gick det mycket smidigare, när jag förstod hur det gick till.
Jag släppte kopplingen sakta, och gasade på, och rätt som det var så flög jag fram. Allting omkring mig var grönt och vinden var härlig mot mitt ansikte. Men det härligaste var min älskades röst.

”Bella, stanna! Vill du ta livet av dig?” Han morrade nu så högt så han överröstade motorcykelns dån.
Jag skrattade av lycka, och det var inte bara för det var härligt med vinden mot mitt ansikte.
Plötsligt så kom ett träd ifrån ingenstans, och allt blev svart.


Hoppas ni alla blev nöjda, detta är dock ett ganska kort kapitel - igen. Nu ska jag fortsätta att vara hungrig och vänta på lunch! Kommentera en massa, älsklingar! :)


Kommentarer
Postat av: Linnea

Ny läsare!



Åh! Verkligen bra 8D Me like! Nej förresten, Me LOVE!

2009-10-07 @ 15:53:13
Postat av: Tessie - Flower ♥

SKIIIT BRA!

Jag hoppas verkligen n´sta kapitel kommer snart :D<3

2009-10-17 @ 19:57:23
URL: http://tessieflower.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback